Vindenergi

När solen hettar upp luft på jorden blir luften olika varm beroende på olika faktorer, ett exempel är om luften ligger över land eller hav. Dessa temperaturskillnader har till följd att luft börjar strömma från ett område till ett annat och vind skapas. Rörelseenergin hos vinden kallas för vindenergi och kan utnyttjas med hjälp av vindkraftverk för att skapa elektrisk energi. 

För att maximera resurseffektiviteten bör vindkraftverk byggas på platser där det blåser mycket, exempelvis längs med kusten eller ute till havs, men också på slättområden inåt landet. På ett vindkraftverk sitter en vindturbin med långa blad som roterar då vinden träffar bladen. Vanligen har kraftverk tre sådana blad fästa kring en horisontell axel men det finns också vindkraftverk med annat antal blad eller med bladen fästa kring en vertikal axel. Vindturbinen är kopplad till en elektrisk generator vilken omvandlar rörelseenergi hos bladen till elektrisk energi.

Vindenergin i Sverige kommer mestadels från kraftverk på land och 11 % av landets elproduktion kommer idag från vindenergi. Eftersom att det finns mycket vind i stora delar av Sverige finns det också god potential för utbyggnad av fler vindkraftverk. Ett problem är dock den andel skog och kalla områden som Sverige består av, på sådana platser är förutsättningarna ofta sämre för att utvinna el från vindkraft. Dock har det skett en utveckling av tekniken så att vindkraftverk ska vara effektiva även på sådana platser. 

Under 2000-talet har antalet vindkraftverk och produktionen av vindenergi ökat snabbt. De länder som genererat störst andel vindenergi 2019 är Kina, USA, Ryssland, Tyskland, Indien och Storbritannien. Tillsammans stod de för 69 % av den totala elektriska energin, runt 1.429 miljarder kWh, som genererades från vindenergi år 2019.