Transporter

skriven av

Sammanfattning

Utsläppen från inrikes transporter står för ca 32 procent av Sveriges utsläpp. I denna sektor hade utsläppen 2018, jämfört med år 1990, gått ner med 19 procent.

Med inrikes transporter åsyftas järnväg, mopeder och motorcyklar, militär transport, bussar, flyg, sjöfart, lätta lastbilar och tunga lastbilar samt bilar.

ton koldioxidekvivalenter kom från transportsektorn år 2018.

Sedan 1990 har utsläppen från inrikes transporter minskat med 19 procent. De faktorer som har varit drivande är det totala trafikanvändandet, bränsletyperna som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektiva fordon har också medfört en reduktion. Emellertid har resandet ökat, vilket har gjort att utsläppsminskningen är mindre än vad den annars hade varit. Utsläppen från transportsektorn 2018 uppgick till strax under 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

En majoritet av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken. Dominerar gör utsläppen från personbilar och tunga fordon. Mellan 1990 och 2018 har utsläppen från personbilar minskat med 21 procent. 2018 uppgick personbilarnas utsläpp till 10 miljoner ton, det är en minskning med 2 procent från 2017. Persontrafikens ökning i absoluta tal är naturlig med tanke på den stora befolkningsökningen. Persontrafiken ökade från 1990 till 2007, låg därefter på en relativt jämn nivå fram till 2013, för att därefter fortsätta öka. Dess utsläpp har dock varit relativt konstanta då allt mer biobränsle blandas in i det bränsle som tankas.

Under 2010-talet följde personbilstrafiken befolkningsutvecklingen. Per capita är trafiken ungefär densamma som 2010 då befolkningen ökade med 9 procent. Sedan dess har den totala personbilstrafiken också ökat med 9 procent och den tunga lastbilstrafiken med 7 procent. Energieffektivisering (genom ett förnyande av fordonsflottan) bidrar till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Bränsleanvändningen mätt i liter per kilometer har minskat med 43 procent för såväl bensin som diesel sedan 1978.

Sverige har de senaste decennierna haft en rad styrmedel mot inköp och ägande av miljöbilar, bland annat fordonsskattebefrielse och supermiljöbilspremie, vilka 2019 ersattes av det nya Bonus-Malus-systemet. Enligt Riksrevisionens beräkningar ledde miljöbilar relaterade styrmedel till en minskning med 1,25 miljoner ton koldioxid under perioden 2012-2018. Styrmedlen bedöms däremot ha varit ineffektiva enligt Riksrevisionen då de samhällsekonomiska kostnaderna varit större än vinsterna kopplat till utsläppsminskningen.

Dela i sociala medier

Fordonsflottans förnyelse

Den genomsnittliga livslängden på personbilar i Sverige är ca 17 år. Det innebär att en bil av 2005 års modell fortfarande rullar på gatorna. Bilar av 2005 års modell släpper i genom- snitt ut 194 g/km. Dagens nybilar släpper ut 52 procent mindre per kilometer. Många av dagens bilar drar under en halv liter per mil. Skulle exempelvis 10 procent av de äldsta och sämsta bilarna bytas ut mot en ny bil skulle det innebära omfattande utsläppsminskningar från transportsektorn.