Vattenkraft
skriven av Tyra Samenius
uppdaterades: 1 december, 2021
Sammanfattning
Den förnybara energikällan vattenenergi kommer i flera former. Den viktigaste av dessa är vattenkraften som är den förnybara energikälla som årligen står för den största andelen av den energi som förbrukas i Sverige, tätt följd av kärnkraften.
Vattenenergi är en form av förnybar energikälla som drar nytta vattnets rörelse- och lägesenergi för att generera elektrisk energi.
Den mest välkända formen av vattenenergi är vattenkraft, genom vilken el utvinns från lägesenergin hos vattensamlingar. Vattnets kretslopp inkluderar avdunstning av vatten från hav och land, denna vattenmängd återvänder sedan till jordens yta i form av nederbörd. På så sätt förs vatten från låga till höga höjder, något som ger vattnet högre lägesenergi. När dessa vattensamlingar tillåts färdas nedåt via vattendrag till lägre höjder kan vattnets rörelseenergi utnyttjas av vattenkraftverk.
Sveriges geografi är fördelaktig för vattenkraft, detta då det finns många älvar och andra former av flödande vatten. Därför står vattenkraft, tillsammans med kärnkraft, för den största andelen av Sveriges årliga energiförbrukning. Även sett till världens totala energiförbrukning är vattenkraft den största förnybara energikällan, år 2010 stod den för 17 % av den totala energiproduktionen.
Det finns många fördelar med vattenkraft men energiformen för också med sig några negativa konsekvenser. Ekosystemen i vattendragen påverkas av de förändrade och varierande vattennivåerna. Exempelvis missgynnas växter och djur som lever i strandkanten då vattennivåerna ständigt förändras. Vattenkraft kan också leda till att vatten som tidigare strömmat står stilla vilket påverkar de vattenlevande djur som är anpassade för det ena. Fiskar som ofta lever i strömmande älvar, som laxfiskar, missgynnas av detta och har i viss utsträckning dött ut. Däremot är de numera lugnare vatten fördelaktiga för de djur som är anpassade efter just stilla vatten.
Vågenergi är en annan form att vattenenergi som utnyttjar energin hos vattenvågornas rörelse. Då energin hos vågor är proportionell mot bland annat på våghöjden genererar denna energiform mycket mer el i Stilla havet och Atlanten, där vågorna generellt sett är högre, än i Östersjön. Till andra former av vattenenergi hör också tidvattenenergi som utvinner el periodvis varierande vattennivåer.
Rörelseenergin hos vatten har utnyttjas sedan flera tusen år tillbaka i bland annat Kina. Då rörde det sig om vattenhjul som sattes i rörelse med hjälp av strömmande vatten och omvandlade detta till mekanisk energi. Senare byggde man vattenkvarnar som utvann energi på samma sätt för att mala säd. Sedan elektricitetens upptäckt och generatorn uppfinnande har vattnets rörelseenergi kunnat användas för att alstra ström.