Koldioxid

skriven av Tyra Cortinez Samenius

Sammanfattning

Koldioxid är en av de vanligaste växthusgaserna i vår atmosfär. Utsläppen av gasen är till viss del naturliga, men koldioxidhalten ökar ständigt till följd av mänsklig påverkan.

Koldioxid är en, vid normalt tryck och temperatur, genomskinlig gas bestående av en kolatom och två syreatomer, dess kemiska beteckning är CO₂.

Gasen bildas till stor del vid förbränning av bränslen som exempelvis kol, naturgas och olja. Ett litet bidrag till utsläpp av koldioxid kommer också från celler hos växter och djur. Processen hos eukaryota celler, i vilken koldioxid bildas, kallas för aerob metabolism och i denna process omvandlas syre och glukos till koldioxid, vatten och energi.

Växtceller kan också ta upp koldioxid från sin omgivning, bland annat genom fotosyntes. Fotosyntes är en process där cellen kan omvandla koldioxid, vatten och ljus till organiskt material, syrgas och vatten.

Koldioxid är dessutom en växthusgas vilket innebär att den hindrar värme som utstrålas från jorden att lämna atmosfären och på så sätt bidrar den till en temperaturökning. Detta fenomen kallas växthuseffekt. Till följd av bland ökad förbränning av organiska bränslen ökar halten koldioxid med ungefär 0.5 % per år (relativ ökning). Tillsammans med ökningen av andra växthusgaser (exempelvis metan) i atmosfären orsakar koldioxid därmed en förhöjd växthuseffekt.

Mer att läsa om BNP och koldioxid

En historik: ekonomisk tillväxt och hållbarhet

Genom historien har synen på samspelet mellan ekonomisk tillväxt, miljö och klimat utvecklas. Under slutet av 1700-talet utvecklades uppfattningen att jordens resurser inte skulle räcka till för den växande befolkningen, när den tesen motbevisats under industrialiseringen uppstod istället en kritik mot tillväxten och den nya teknologin. De senaste decennierna har empirin dock blivit allt tydligare: hållbarhet är fullt förenligt med ekonomisk tillväxt.

BNP och koldioxid

De Svenska territoriella utsläppen minskade med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. Under samma tid ökade BNP med runt 85 procent. I Sverige får man alltså nu ut mer BNP per förbrukad koldioxid, i både absoluta och relativa tal. Det finns därför inga belägg för att minskad ekonomisk tillväxt är en förutsättning för klimatomställningen.

Dela i sociala medier

Koldioxid orsakar havsförsurning

Till följd av väder samt skillnader i koldioxidhalt i atmosfären och i havsytan tas stora mängder koldioxid upp av haven. Visserligen leder detta till en minskad växthuseffekt men det leder också till försurning av haven. Många havslevande arter missgynnas av försurningen, exempelvis genom avtagande tillväxt eller brist på kalk för de arter som skapar sina egna skal eller skelett.