BNP och koldioxid
Mindre utsläpp och högre BNP
skriven av Noa Samenius
uppdaterades: 5 oktober, 2021
Sammanfattning
Sedan början på 1990-talet har utsläppen minskat samtidigt som bruttonationalprodukten har ökat. Det finns därför tydliga tecken på att tillväxten kan användas som en resurs i klimatomställningen.
De Svenska territoriella utsläppen minskade med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. Under samma tid ökade BNP med runt 85 procent. I Sverige får man alltså nu ut mer BNP per förbrukad koldioxid, i både absoluta och relativa tal, än tidigare.
Omvandlat till ett index med startår 1990 går det att se att mängden koldioxid som används per BNP-enhet har gått ner med närmare 60 procent. Data från Världsbanken visar en liknande utveckling globalt där minskningen är betydande. Dock inte i närheten av Sveriges. I världen har intensiteten mer än halverats och gått från 0,73 kilo koldioxidutsläpp per PPP $ av BNP år 1990 till 0,332 år 2014.
Minskad tillväxt behöver alltså inte vara en förutsättning för klimatomställningen som Sverige står inför, snarare tycks det som att tillväxten sedan 1990-talet har bidragit till de minskade utsläppen.
Professorn i nationalekonomi, Assar Lindbeck (1930-2020), skrev redan 1974:
"varken tillgången på mineral, energi eller andra produktionsfaktorer eller existensen av lokala externa effekter, såsom 'vanliga' föroreningar kan väntas bli särskilt svårlösta problem i framtiden"
Enligt Lindbeck lär inte brist på produktionsfaktorer vara ett problem i framtiden. Prismekanismen medför att det skapas en naturlig hushållning med resurser. Om en tillgång är på väg att ta slut går priset upp vilket medför att färre kommer ta resursen i anspråk samtidigt som det blir mer rationellt att söka efter och utveckla substitut.